Pudelhistoria

Gravmonument fr�n 1499 i katedralen i Bamberg, Bayern. En pudel ligger nedanf�r kejsar�Henrik II:s�d�dsb�dd.

375px-Prince_Rupert_-_1st_English_Civil_War

Prins Rupert av Pfalz med sin omtalade pudel Boye�fr�n 1642.

F�rfattaren och legendariska pudeluppf�daren Rosa Fitinghoff

Drottning Victoria av Sverige hade en st�ndig f�ljeslagare i storpudeln Tom som var en g�va fr�n drottningens livl�kare Axel Munthe

Winston Churchill var en stor hund�lskare och i synnerhet �lskade han pudlar. Hans Rufus och senare Rufus II var f�ljeslagare som �ven fick sova i Winstons s�ng.

PUDELHISTORIA

Pudeln �r en gammal ras, de �ldsta s�kra bevisen f�r pudelns existens h�rstammar fr�n tiden omkring �r 1500. Vid den tiden tecknade Albrecht D�rer pudlar i Tyskland, medan samtidigt Pinturiccho m�lade dem i Italien. Omkring femtio �r senare beskrev den schweiziske zoologen Konrad Gesner rasen i sitt verk ?Historia animalium? och konstn�ren Martin de Vos m�lade av dem i Holland. Rasen fanns allts� omn�mnd och avbildad� i fyra olika l�nder vilket pekar mot att pudeln m�ste ha funnits som ?ras? �tskilligt f�re 1500.� Flera europeiska l�nder, Frankrike, Tyskland och Ryssland, har under �rens lopp ansetts som pudelns hemland, men numera uppfattas rasen vanligen som fransk och Franska kennelklubben �ger pudelns rasstandard.

I Frankrike blev rasen tidigt popul�r, f�rst som jakthund och senare blev de mindre varianterna mycket popul�ra vid det franska hovet som s�llskapshund och det var d�r aveln inleddes mot mindre robusta och mer �dla pudlar. Fr�n Frankrike har rasen sedan spritt sig runt omkring i Europa. �ven den ryska aristokratin intresserade sig f�r de mindre varianterna och under 1800-talet bedrevs d�r en framg�ngsrikt avel.

Pudelfrisyren beror inte p� g�ngna tiders �nskan att g�ra hunden vacker utan beror tv�rtom p� att j�garna ans�g att hunden blev mer anv�ndbar som jakthund, d� den blev klippt. J�garna menade att pudelns l�nga p�ls hindrade dess r�relser n�r den simmade. D�rf�r klippte de bort s� mycket som det ans�gs vara m�jligt att avl�gsna men manschetter runt lederna l�mnades kvar f�r att hindra att hunden fick gikt. P�lsen runt br�stkorgen beh�ll de f�r att hindra lunginflammation. H�ret kring hals och bogar skyddade s�kert ocks� hunden mot det skarpa k�rrgr�set under simning och vadning. Till och med den s� kallade pomponen (bollen) p� svansen och h�rbandet p� huvudet var ursprungligen till f�r att j�garen l�ttare skulle se hunden, d� den arbetade i vattenvegetationen.

Pudeln b�r ha varit tidigt k�nd i Sverige, men n�gon uppf�dning i egentlig mening bedrevs inte under 1800-talet. Behovet t�cktes i st�llet genom importer, mest fr�n Tyskland. Storpudel och dv�rgpudel, till f�rgen svart eller vit deltog redan i de tidigaste hundutst�llningarna. Men vid denna tid, innan rasavgr�nsningen �nnu var definitiv, hade s�dana kuriositeter som vit pudel med svarta �ron och ?angorapudel? tilltr�de till utst�llningarna. Greve och Ryttm�stare Adolf Patrik Hamilton (Svenska kennelklubbens grundare) s�ger s� sent som 1898: ?P� senaste utst�llningen i Stockholm f�rekommo tre exemplar, alla goda, men eljest �r det en stor s�llsynthet att, vare sig enskildt eller offentligt, f� syn p� ett n�gorlunda rasrent exemplare?

Omkring 1910 var namn som grevinnan Eva Ehrensw�rd, ryttm�stare W Henckel k�nda i pudelsammanhang. Herr Ingvar Laurin f�dde �r 1921 upp Champion Murre Casper som blev upptakten till den s� kallade Murrestamepoken i svensk pudelhistoria. Denna hund stimulerade sin �garinna, f�rfattarinnan Rosa Fitinghoff, till en intensiv pudeluppf�dning. Det var utan tvekan ett imponerande arbetet, som fr�ken Rosa Fitinghoff lade ned p� pudelrasen. Hon drev fram denna till en framst�ende plats i den svenska kennelv�rlden. Men ”Murrestampudlarnas” dominans tog n�stan andan ur andra uppf�dare. �r 1938 tog emellertid fr�ken Margareta Knafve det dj�rva steget att importera hanhunden Champion Nunsoe Look Ahead fr�n England. Bland �vriga uppf�dare m�rks friherrinnan Anna �kerhielm, kennel L�ng�sen, fru Ingid Ingerborn, kennel Ingerbo, samt grevinnan Britta Armfelt, kennel av Dv�rgbo.

Pudlarna var under b�rjan av 1900-talet inte speciellt m�nga, men populariteten f�r de mindre storlekarna steg under 1950- och 60-talen f�r att under �r 1966 kulminera f�r dv�rgpudeln d� 4315 st registrerades samt �r 1963 f�r mellanpudeln d� 2057 st registrerades. De stora pudlarnas registreringssiffror �kade ganska l�ngsamt, men dess popularitet steg under sent 1970-tal. Den nordiska pudelaveln har varit mycket framg�ngsrik och att m�nga hundar har exporterats, vilket g�r att en hel del av de hundar som idag importeras har nordiska hundar n�ra i sina stamtavlor.