{"id":909,"date":"2023-06-12T13:54:28","date_gmt":"2023-06-12T11:54:28","guid":{"rendered":"https:\/\/www.morningbreeze.se\/?page_id=909"},"modified":"2024-02-07T17:31:19","modified_gmt":"2024-02-07T16:31:19","slug":"pekingesehistoria","status":"publish","type":"page","link":"https:\/\/www.morningbreeze.se\/en\/pekingesehistoria\/","title":{"rendered":"Pekingesehistoria"},"content":{"rendered":"
<\/span><\/div>
<\/span><\/div>

\u00c4nkekejsarinnan Dowager Cixi, regaerade i \u00f6ver 40 \u00e5r och hade ett stort intresse f\u00f6r den kejserliga hunden pekingese.<\/em><\/p>\n<\/div>

<\/span><\/div>

Den ber\u00f6mda insmugglade pekingesen och stamfadern till m\u00e5nga av v\u00e5ra moderna pekingeser Ah cum<\/p>\n<\/div>

<\/span><\/div>

En pekingese med en Alderbourne tik som mamma: Internationell och Nordisk Champion Lotusgrange Top Hat efter Lotusgrange Ginger Bun – Alderbourne Tongs Girl<\/strong>. \u00c4gare n\u00e4r det begav sig var de framg\u00e5ngsrika svenska uppf\u00f6darna och Morning Breeze mentorer f\u00f6r pekingese, Henrik Johansson och Lars Andersson, Henrikville kennel<\/p>\n<\/div>

<\/span><\/div>

Bilden fr\u00e5n 618 f.kr. Pekingeseidealet vid hovet var att pekingeserna skulle vara sm\u00e5, s\u00e5 pass sm\u00e5 att de kunde rymmas i kl\u00e4des\u00e4rmarna hos medlemmar av det kejserliga hovet. S\u00e5 kallade sleeve dog.<\/p>\n<\/div>

<\/span><\/div>
<\/span><\/div>

Den \u00f6versta bilden; Amiral Lord Hay \u00f6verl\u00e4mnar pekingese till Drottning Victoria av England, pekingesen fick namnet Looty. Nedre bilden Looty p\u00e5 en stol.<\/p>\n<\/div>

<\/span><\/div>

Drottning Louise avgudade sina tre pekingeser. N\u00e4r hon dog 1965 l\u00e4mnade inte vovven Eisi sin husse, Kung Gustaf VI Adolfs sida.<\/span><\/p>\n<\/div>

<\/span><\/div>

Den legendariska pekingeseuppf\u00f6daren Winifred Mee Pekehuis kennel, England. H\u00e4r p\u00e5 v\u00e4rldens st\u00f6rsta hundutst\u00e4llning Crufts<\/p>\n<\/div><\/div><\/div>

Pekingeser \u5317\u4eac\u4eba<\/span><\/h2><\/div>

Pekingesen, en fascinerande ras och en av v\u00e4rldens \u00e4ldsta hundraser, flera tusen \u00e5r gammal. En Kinesisk tempelhund som endast fick \u00e4gas av den kejserliga familjen. Pekingesen uppstod, enligt legenden, genom att ett stort lejon blev k\u00e4r i en liten silkesapa. N\u00e4r lejonet bedyrade silkesapan sin k\u00e4rlek f\u00f6rklarade apan att hon visst \u00e4lskade lejonet men att deras storleksskillnad var alltf\u00f6r stor. Silkesapan bedyrade dock att hon alltid skulle vara lejonets b\u00e4sta v\u00e4n. Lejonet v\u00e4nde sig, mycket bedr\u00f6vat, till en av Buddhas heliga m\u00e4n som dragit sig tillbaka i djungeln f\u00f6r att leva som eremit.\u00a0 Lejonet f\u00f6rklarade sitt dilemma och sin hj\u00e4rtesorg f\u00f6r den helige mannen som lyssnade noga till lejonets ber\u00e4ttelse. Den helige mannen k\u00e4nde sympati f\u00f6r lejonet och sade sig villig att hj\u00e4lpa lejonet att minska i storlek. Dock kr\u00e4vde den helige mannen att lejonet m\u00e5ste g\u00f6ra en uppoffring, en stor s\u00e5dan. Lejonet m\u00e5ste offra sin styrka f\u00f6r att bli liten som en silkesapa. Detta accepterade lejonet och den helige mannen bad b\u00f6ner \u00f6ver lejonet som krympte.\u00a0 Efter\u00e5t fr\u00e5gade den helige mannen om lejonet fortfarande var \u00f6vertygad om sitt beslut nu n\u00e4r lejonet fick veta hur det k\u00e4nns att vara liten och s\u00e5rbar? Jag \u00e5ngrar inget sade lejonet, bara hon vill ha mig fortfarande. Den helige mannen utbrast att detta \u00e4r verkligen sann och \u00e4kta k\u00e4rlek och du ska bli bel\u00f6nad f\u00f6r din trofasthet genom att f\u00e5 tillbaka ditt stora mod och din kungliga v\u00e4rdighet. Du och din avkomma ska aldrig beh\u00f6va vara hungriga och jaga. Ni ska \u00e4ta vid de ”storas” bord. Och s\u00e5 blev det att lejonet och silkesapans avkommor blev de kungliga Pekingeserna vars natur som de f\u00e5tt av f\u00f6r\u00e4ldrarna best\u00e5r i ett stort mod och mycket v\u00e4rdighet fr\u00e5n lejonet samt bekymmersfria och lekfulla som silkesapan. (John A Vlasto, The Popular Pekingese)<\/p>\n

\u00c5r 1860 n\u00e4r engelsm\u00e4nnen stormade sommarpalatset i Peking, under det s\u00e5 kallade andra opiumkriget, hittade man dessa hundar och tog fem stycken som krigsbyte varav en hund sk\u00e4nktes till drottning Viktoria. Sedan dess har England status som \u00e4gare och hemland f\u00f6r rasen och dess standard. \u00c4nkekejsarinnan Dowager Cixi (ibland skrivs namnet Tzu-Hsi) som hade ett fortsatt mycket stort intresse av Pekingeserna h\u00f6ll en kennel med 20-talet pekingeser och bes\u00f6kte ofta kenneln f\u00f6r inspektion av hur framg\u00e5ngsrik aveln var. Kejsarinnan uttryckte sin syn p\u00e5 pekingesen s\u00e5 h\u00e4r:<\/p>\n

Let the Lion Dog be small; let it wear the swelling cape of dignity around its neck; let it display the billowing standard of pomp above its back,\u201d the \u201cdropped pearls\u201d of wisdom begin. \u201c\u2026 Let its eyes be large and luminous; let its ears be set like the sails of war junk; let its nose be like that of the monkey god of the Hindus. Let its forelegs be bent; so that it shall not desire to wander far, or leave the Imperial precincts. Let its body be shaped like that of a hunting lion spying for its prey.\u201d (American Kennel Club)<\/p>\n

N\u00e4r pekingesen v\u00e4l kommit till England s\u00e5 tog det fram till 1898 d\u00e5 den Engelska kennelklubben godk\u00e4nde rasen, namngav den och blev rasens hemland och Kina ursprungsland.\u00a0 P\u00e5 den tiden var pekingesen ingen homogen ras. Men under de f\u00f6rsta \u00e5rtiondena p\u00e5 1900-talet p\u00e5b\u00f6rjades en medveten avel utifr\u00e5n en satt standard och vi ska h\u00e4r n\u00e4mna n\u00e5gra avg\u00f6rande och mycket viktiga kennlar: goodwood, palace, pekin lite senare alderbourne (ashton Crossed) den sistn\u00e4mnda mycket viktig f\u00f6r den moderna pekingesen standard. En oerh\u00f6rt viktig hane,\u00a0 Ah Cum, smugglades in till Storbritannien i en l\u00e5da med japanska r\u00e5djur 1896. Ah Cum \u00e4r stamfader till den moderna pekingesen.\u00a0 Mot slutet av sitt liv, sk\u00e4nkte \u00e4nkekejsarinnan flera hundar till v\u00e4lborna amerikaner s\u00e5 som finansmannen John Pierpont Morgan och president Theodore Roosevelts dotter Alice.<\/p>\n

Tillbaka till hemlandet England och Kennel\u00a0 Alderbourne som i b\u00f6rjan av 1900-talet grundades av Mrs C. Ashton Cross n\u00e4r pekingeserna var mycket i sin linda i Storbritannien. Hon skulle etablera vad som skulle bli en v\u00e4rldsber\u00f6md kennel med helt avg\u00f6rande betydelse f\u00f6r den moderna pekingesen. D\u00f6ttrarna, Miss Marjorie and Miss Cynthia Ashton Cross , tog arvet vidare fram till 1970-talet.<\/p>\n

Pekingesen \u00e4r intelligent, nyfiken och har integritet och stor v\u00e4rdighet. Pekingesen \u00e4r en robust och pigg hund som inte alls uppskattar att framleva sitt liv p\u00e5 en sidenkudde, som m\u00e5nga tror.\u00a0\u00a0Den \u00e4r en fantastiskt trevlig familjehund och mycket k\u00e4rv\u00e4nlig. Den \u00e4r envis, p\u00e5hittig och livlig, men \u00e4nd\u00e5 v\u00e4rdig i sitt upptr\u00e4dande. P\u00e5 1950-talet var pekingesen en av de mest popul\u00e4ra hundraserna i v\u00e4rlden. Numera \u00e4r pekingesen inte s\u00e5 vanlig. Vi vill med stort engagemang och beslutsamhet arbeta f\u00f6r denna oerh\u00f6rt fascinerande hundras bevarande och utveckling. Pekingesen \u00e4r en fantastisk s\u00e4llskapshund, lekfull, intelligent och \u00e4lskar sin \u00e4gare och familj.<\/p>\n<\/div>

<\/span><\/div>

Kung Gustaf VI Adolf klappar en av drottning Louises pekingeser p\u00e5 Sofiero.<\/p>\n<\/div>

<\/span><\/div>

Drottning Alexandra av England som var stor djur\u00e4lskare och \u00e4lskade i synnerhet pekingeser som kom till England p\u00e5 1860-talet<\/p>\n<\/div>

<\/span><\/div>

Mrs. Ashton Cross grundare av Alderbourne kennel<\/p>\n<\/div><\/div><\/div><\/div><\/div>","protected":false},"excerpt":{"rendered":"","protected":false},"author":1,"featured_media":0,"parent":0,"menu_order":0,"comment_status":"closed","ping_status":"closed","template":"100-width.php","meta":{"footnotes":""},"class_list":["post-909","page","type-page","status-publish","hentry"],"_links":{"self":[{"href":"https:\/\/www.morningbreeze.se\/en\/wp-json\/wp\/v2\/pages\/909","targetHints":{"allow":["GET"]}}],"collection":[{"href":"https:\/\/www.morningbreeze.se\/en\/wp-json\/wp\/v2\/pages"}],"about":[{"href":"https:\/\/www.morningbreeze.se\/en\/wp-json\/wp\/v2\/types\/page"}],"author":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/www.morningbreeze.se\/en\/wp-json\/wp\/v2\/users\/1"}],"replies":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/www.morningbreeze.se\/en\/wp-json\/wp\/v2\/comments?post=909"}],"version-history":[{"count":43,"href":"https:\/\/www.morningbreeze.se\/en\/wp-json\/wp\/v2\/pages\/909\/revisions"}],"predecessor-version":[{"id":1470,"href":"https:\/\/www.morningbreeze.se\/en\/wp-json\/wp\/v2\/pages\/909\/revisions\/1470"}],"wp:attachment":[{"href":"https:\/\/www.morningbreeze.se\/en\/wp-json\/wp\/v2\/media?parent=909"}],"curies":[{"name":"wp","href":"https:\/\/api.w.org\/{rel}","templated":true}]}}